Utdrag ur ”Beskrifning över STOCKHOLMS LÄN af Wilh. Tham, Stockholm 1850 på C A Bagges Förlag:

Gribby eller G r i bb y l u n d,  s.o. vid samma sjö, 1~m.skatte, # /3 frälse, har ock lydt under Rydboholm, tillhörde 1772 Linderstedt, o. 1810 Robsahm, 1847 Akerberg, 1849 Littorin, jemte 1:1/~m.

1919 köper Kristna Egnahemsföreningen, Gribbylunds Gård (som bestod av fastigheten Gribby och Libby) för att sedan stycka av totalt 374 tomter för försäljning under åren 1920-1925 till hugade spekulanter.

Den 16 november 1920 bildas Gribbylunds Fastighetsägareförening av 57 tomtägare för att gemensamt ta tag i dåtidens problem och möjligheter i Gribbylund. Det kunde gälla allt från   brandbrunnar, vägar och elektrifieringen av området.

Föreningen har under åren tagit tag i många för tiden aktuella frågor, till en början handlade det mycket om infrastrukturen: vägar, kommunikationer, brevbäring mm. En hjärtefråga var tidigt att skapa en festplats och bad vid Ängsholmen. Det blev också verklighet 1937 då Kristna Egnahemsföreningen avvecklade Gribbylunds Gård och föreningen förvärvade marken närmast Rönningesjön från Ängsholmsbadet upp till Löttingelund.

Föreningen har årligen arrangerat bland annat Valborgsmässofirande och Midsommarfester. Tidigare förekom även Brunnsdrickning,  Nyårsringning och simskola. Efter att Johanneskällan har restaurerats planerar vi att återuppta Brunnsdrickningen.

Det hände ”på äldre dar” att militären måste tillkallas för att återställa ordningen i samband med brunnsdrickning på Trefaldighetsafton.

Johanneskällan

"Om man följer Källparksvägen till dess slut och sedan går några steg ut på strandpromenaden vid Rönningesjön kommer man till Trefaldighetskällan.

Den ser till vardags lite oansenlig ut med sitt bruna lock. Men på trefaldighetsafton , då öppnas källan, musiken spelar, tal hålls och man smakar på det helbregdagörande vattnet.  Sedan fortsätter man med angenämsamvaro, musik och sång och många många gribbylundshistorier.

Denna märkliga källa ligger 8 m från strandlinjen. Den har sitt flöde mot norr och fryser inte på vintern, Enligt en undersökning av landsantikvarie

JE Anderbjörk 1938 har den varit gammal offerkälla. Under medeltiden kallades den Johanneskällan.

Många fester har ägt rum i Gribbylund, Det framgår bl.a. av CH Robsams dagboka. Vida beryktad var trefaldighetsnatten på 1830-talet, då "märg dracks ur ben"

vid källan. Beklagligt nog urartade dessa fester senare på 1800-talet och man måste upphöra. Källan förföll men rustades upp av "Effe" och Fastighetsägareföreningen.

Varje trefaldighetsafton arrangerar Täby Hembyggdsförening kl 19,00 brunnsdrickning tillsammans med Gribbylunds Fastighetsägareförening.

Då blir det också underhållning. Allt under ordnade former."

Bilden nedan visar hur det under en period såg ut vid Johanneskällan, numera har den fått en mer tilltalande inramning i naturen som framgår under rubriken "Brunnsdrickning" under "Verksamheter". Dessutom kommer källan under 2012 att restaureras
Här är en länk till "Brunnsdrickning"

Hopptornet

Så vitt jag vet byggdes hopptornet någon gång på 30 eller 40-talet. En av de som var med och byggde det ursprungliga tornet var gamle Herr Gottfriedz. Man får gissa att han lekte 1000-tals timmar på tornet.  Hans son Pelle Gottfriedz gjorde som sin far när han var liten – och på sextiotalet födde Pelle i sin tur en son som heter Benny Gottfriedz.  Benny var min bästa barndomsvän och vi älskade tornet – och underhöll traditionerna. Nu är det dags för den fjärde – och kanske femte – generationen Täbybor att ta sig an tornet. Nämligen våra barn.

Hopptornet har alltid varit en central punkt för Ängsholmsbadet – och därigenom hela Täby. Det är faktiskt hopptornet som skiljer Ängsholmsbadet från t ex Hägernäs (F2), Norskogsbadet, Näsaäng och Rösjön.  Eftersom tornet har stått på samma plats i sjuttio år – och varit central plats för lek lika länge – frestas man att säga att det är en institution/ett kulturminne.

HOPPTORNSVISA

Allsång på Ängsholmen Midsommarafton 1946:

En visa vill vi sjunga uppå en känslig melodi

Vi samlas i en klunga, och basset klämmer i

Ett hopp, ett hopp, ett tjusigt hopptorn har vi fått

Man måste säga, Det var flott att hjälpa oss med de.

Vi bockat för Kommunen och bugat för ett Riksförbund

Vi vedjat från tribunen och kråmat oss en stund

Då peng, då peng, då stora pengar ramlat in.

Och håven hann ej långt ikring förrn den var nästan full.

Herr Lundahl ritat tornet, baserat på ett brutet A.

Herr Otto vet på kornet hur han ska allting ta.

Han bult, han bult, han bultade med stor bravur

Av timmer hop en stöddig bur och fyllde den med sten.

Han bulta så det knastra när genom buren upp ur dyn,

Per aspera ad astra, han tornet drev mot skyn.

Mot stjärnorna, där promovendi solar sig.

Fast mycket brant är hoppets stig, hon drar alltfler till sig.

Snart ungarna med dadda kan skilja mellan volt och pik.

Och hoppar nån som en padda det blir ett glädjeskrik

Salt aspiranten hoppas att envar ska få

En landgång ut, och inte stå så där och titta på.

För orten tornet lyser som ett historiskt monument.

Och givarna, de myser mot denna sin present

Åt fredlig bragd! För spänst i bad man slog ett slag.

Ty däri fann man stort behag, år nittonhundrafyrtisex.

Av Effe